Artiklar

Ofta tillskriver människor sig ära eller klandrar sig för en händelse eller utveckling. Men övervärderar vi vår betydelse?

Det är många samband som påverkar vad som sker och den egna personen är inte oumbärlig. Det som sker det sker även utan vår inblandning. Dock ska vi inte undervärdera vår betydelse. Vår blotta närvaro kan helt förändra en situation. Situationen styrs av vårt och andras sociala beteende, vilket bygger på interaktion med vår omgivning och vårt syfte att uppnå mål och tillfredsställa behov. Vi har ett behov att visa oss kompetenta och att bevara vår självbild. Vi kan också vara taktiska och förändra vårt sätt att agera och tänka för att nå våra mål.

När en person kliver in i ett sammanhang beror den eventuella förändringen i situationen på en mängd olika saker: Våra nedärvda förutsättningar och det vi lärt oss under socialiseringsprocessen; Hur vi varseblir, tolkar och uppmärksammar situationen och relaterar den till egna erfarenheter och minnen; Vårt behov av att bibehålla och skapa sociala relationer; Vår förmåga att förstå oss själva och andra; Vårt mål att uppnå och bibehålla aktning och status; Beskrivande och föreskrivande normer. En specifik situation avgör vilka mål och behov vi ser möjlighet att tillfredsställa. Målen kan sedan vara delmål för att nå ett större mål. För detta kan det krävas både uppmärksamhet och viljestyrka, samt ibland förmågan att stå tillbaka och kanske hålla inne med information. Personen kan styra situationen med både beräkning och manipulation, beroende på vad han eller hon vill uppnå.

Situationer skiljer sig ifrån varandra och har också olika påverkan på oss. En ny situation kan få en person med självsäkerhet att

bli osäker, eller framstå som en utmaning. En vardaglig situation kan påverkas och förändras genom individualitet och flexibilitet

hos de inblandade personerna. En situation kan förändra vår sinnesstämning och påverka våra tankar, känslor och beteende.

Den kan rucka på våra attityder, försämra eller förbättra vår självkänsla och framkalla starka känslor. Vårt genetiska arv samt

nlärningsprocesser som t ex klassisk betingning påverkar vår personliga sinnesstämning och hur vi reagerar emotionellt.

Våra attityder och sinnesstämningar hjälper oss att göra bedömningar och våra sinnesstämningar bär med sig känslor ifrån

emotionella reaktioner som hjälper oss att hantera både nuvarande omständigheter och

tidigare händelser. Våra förväntningar och den uppfattning vi har om vår omvärld talar om för oss hur en situation kommer att

avlöpa. För att göra det enkelt för oss bibehåller vi dessa förväntningar och tolkar händelser och beteendet på ett sätt som

stödjer dessa. Oriktiga förväntningar kan dock leda till missbedömningar och självuppfyllande profetior.

Människor är benägna att ta till heuristiska strategier när de ska lösa ett problem, men det krävs ofta mer för att få rätt lösning.

Om man förenklar och baserar sin lösning på ett eget ”ankare” och anpassar den efter detta är risken att det blir en form av falsk

koncensus. ”Jag vet ju att detta är rätt och då borde alla förstå och hålla med”. Ju mer komplex en situation är eller om vi är utsatta

för tidspress ökar benägenheten att ta genvägar vid beslut. Ett flertal personliga faktorer påverkar också vårt handlande och vårt

beteende. Behovet av struktur påverkar hur vi hushåller med den mentala energin och om vi är på bra humör kan detta också

påverka oss att skapa enkla lösningar.

Vår personliga dygnsrytm och starka känslor påverkar våra uppfattningar och förväntningar och kan helt ändra vårt sätt att tänka.

Då kan vi ta till schemastyrd varseblivning som en enkel lösning. När situationen inte stämmer med våra förväntningar går vi djupare

och skapar förutsättningar för att fatta ett korrekt beslut eller få rätt uppfattning om en situation. Även där är våra scheman en

väsentlig del i vårt sätt att tänka. Behovet av att ha kontroll över sitt liv och situationer både privat och i arbetslivet styr mycket hur

vi mår och hur vi beter oss. Att uppleva att man inte har personlig kontroll är en stressfaktor, speciellt för människor styrda av sina

egna inre attributioner. Alla har inte behov av att ha egen kontroll utan kan tvärtom bli stressade av det.

Människor vill tycka om sig själv och känna att de når de mål som satts upp och är de personer de borde vara. Normerna i den

individualistiska västvärlden är att vi ska stå upp för oss själva, vara oberoende och göra det som känns sant och rätt medan man i

de kollektivistiska länderna ändrar sitt beteende av hänsyn till omgivningen och för att passa in. Variationer på detta finns i vårt land

och hänger mycket ihop med vår socialisering och vårt arv. Med fördel kan man ”känna av” en situation och vara flexibel att ibland

hålla igen och andra gånger fritt agera efter personlighet. Hur stark situationen är och hur personligt involverade vi är påverkar detta.

Vi är olika och vi reagerar olika i samma situation. Alla försöker hitta sin rätta plats i livet och ibland väljer situationen oss

likväl som vi söker oss till situationer. Det kan konstateras att vi beter oss olika i olika situationer. Vi tar fram olika egenskaper och

anpassar eller utmanar.

Vissa kan totalt vara kameleonter och förvåna sin omgivning med sidor de aldrig har sett. En stark personlighet kan påverka sin

omgivning och en situation med sin blotta närvaro. Det kan innebära en hämmande effekt på en annan eller orsaka konflikt.

Styrkan kan också ha en positiv effekt. Den kan engagera andra och få dem att må bättre eller medvetet påverka situationen för

att nå egna eller gemensamma mål.